|
 |
 |
|
Till skillnad från vanliga
parfymer som "bara luktar gott" finns det en hel vetenskap bakom feromondofter.
Inom djurriket sker en stor del av kommunikationen genom doftämnen som utsöndras från
kroppen. Dessa doftämnen utlöser känsloreaktioner från andra individer av samma art,
ordet feromon kommer från grekiskan och betyder fritt översatt "meddelare av
känslor".
I djurriket styrs nästan allt sexuellt beteende av feromoner. Detta är sedan länge ett
känt faktum och utnyttjas av jordbrukare på olika sätt. Genom att spraya tjurarna med
hanferomon så intar korna omedelbart parningsposition. Inom biodling används
feromoner för att få bisamhällen att blomstra.
Den omedvetna
kommunikationen
Människan är förstås också ett
djur och producerar likaså feromoner. Feromoner uppfattas inte som en lukt utan ger
endast en känsloretning i det s.k vomeronasala organet som är en samling receptorer i
näsan. Det luftburna signalsystemet fungerar på en undermedveten nivå och när vi i den följande texten talar om doft menar vi inte en
förnimbar lukt utan endast en retning av dessa receptorer.
Även om
feromonerna utsöndras i våra svettkörtlar så är det inte feromonämnena i sig som
skapar obehaglig svettlukt. Det är istället hudens bakterieflora som löses upp i
svettsekretet som ger upphov till kroppsodörer. Vi ska nu se närmare på de doftämnen som Pherox® för män
består av och vilka verkningar de har.
Androstenol
Androstenol (5 alpha
androst-16-en-3-alpha-ol) är en feromonmolekyl som signalerar ungdomlig kraft och virilitet.
Det börjar utsöndras under puberteten men produktionen når sin topp redan i slutet på
puberteten (vid c:a 20 år) och avtar därefter i rask takt. Män producerar två till tre
gånger mer androstenol än kvinnor.
Den mest intressanta effekten hos denna substans är sättet på vilken den kan förändra
människors intryck och uppfattningar. En grupp av testpersoner visades fotografier av
människor, djur, träd och byggnader och tillfrågades hur de uppfattade dem på skalorna
aggresiv/passiv, attraktiv/oattraktiv, vänlig/ovänlig osv. Alla testades två gånger
med två veckor emellan. Vad de inte fick reda på var att de vid det andra tillfället
utsattes för en icke förnimbar doftkvantitet av androstenol.
De fick se exakt samma fotografier vid båda tillfällena men svaren på frågorna
förändrades på ett intressant sätt under inverkan av androstenol. Intrycket av träd
och byggnader var oförändrat, medan djur bedömdes som mer impulsiva och opålitliga.
Den stora skillnaden låg dock i hur människor uppfattades. Både män och kvinnor
ansågs vid andra tillfället vara vänligare, känsligare, godare, intelligentare, mer
självsäkra och sexuellt mer attraktiva.
Liknande erfarenheter har försäljare dragit som under en tid fått bära androstenoldoft
under sitt arbete. De har berättat om hur relationerna med kunderna plötsligt har
förbättrats. De säljer betydligt mer och de upplever att kundernas förtroende för dem
har ökat.
Androstenon
Den andra feromonmolekylen som vi
ska se närmare på är androstenon (5 alpha androst-16-en-3-one) som är den naturliga
doftsignalen för manlig aggression och dominans. Forskning har visat att doftämnet har
en mycket stark effekt och man har funnit flera intressanta tillämpningar. Ämnet
påverkar t.ex var vi sätter oss...
Kvinnor attraheras av stolar som har sprayats med androstenon medan män undviker dem. Vid
ett försök där en stol av tio sprayades med doftämnet visade det sig att kvinnor
oftast valde just den stolen. Eftersom ingen stol utmärkte sig genom lukt eller
annorlunda utseende så förmodas det omedvetna valet bero på att kvinnorna finner en
omedelbar trygghet vid den androstenondoftande stolen.
Liknande försök har utförts av andra forskargrupper. T.ex sprayades telefonhytter med
resultatet att de användes oftare och längre än osprayade hytter. Gemensamt för båda
försöken är också på vilket sätt män reagerade, de undvek nämligen de sprayade
objekten. Förklaringen är att doften signalerar till dem att hålla sig borta från ett
revir som tillhör en starkare man. En kriminalpatolog som intresserade sig för feromoner
fann vid en undersökning av interner att de våldsammaste och ledande personerna hade
högre utsöndring av doftämnet än genomsnittet.
Män som sprayar sig med androstenon erhåller högre respekt och framstår som mer
dominanta. Den man som genom sin doft signalerar revirhävdande aggresivitet, men även
utstrålar omtanke kommer av kvinnor att uppfattas som en lämplig partner. Undermedvetet
får de signalen att denne man kan ge en stark avkomma och förmår skydda sin familj. Det
fungerar på samma sätt som i resten av djurriket där de starkaste hanarna får para sig
först.
Tag kontrollen
över dina sexuella signaler!
I flera århundraden har feromoner utvunnits ur djurhudar för att blandas i parfymer och på så vis ta del av dessa doftämnens eggande
inverkan. Tack vare upptäckten att det går att framställa mänskliga feromoner på
syntetisk väg kan vi nu på vetenskaplig grund höja vår attraktivitet radikalt.
Pherox® för kvinnor är en feromonprodukt som är utvecklad för att
maximera kvinnors attraktivitet. Den innehåller androstenol, det unga och virila
doftämnet, och en blandning av svagt fruktiga doftämnen som kallas kopuliner. Kopuliner är en
samling aromater som verkar attraherande och lugnande på män. Dessa ämnen utsöndras
huvudsakligen under kvinnans fertila del av menstruationscykeln men kan nästan helt avta
p.g.a intag av p-piller eller klimakterium.
Den moderna människans liv har tyvärr gjort att vårt naturliga signalspråk har satts
ur spel. P-piller, deodoranter och regelbundna duschar motarbetar våra näsor i jakten
på sex . Pherox® ger dig chansen att åter skicka rätt signaler genom luften och över 20
gånger starkare än normalt!
Pherox® innehåller koncentrat av högkvalitativa feromoner framställda på syntetisk väg
i laboratoriemiljö. Feromonerna är lösta i ren alkohol liksom vanliga parfymer.
Referenser
Dr M. D. Kirksmith, D. A. Booth, D. Carroll och P. Davies, Human Social Attitudes Affected
by Androstenol. Research Communications in Psychology, Psychiatry and Behaviour, Vol. 3
No. 4,1978.
Dr. M. D. Kirksmith, Pheromonal Components in Social Attitudes, Mood and Behaviour.
Department of Psychology, Faculty of Science and Engineering, University of Birmingham.
November 1978.
Agosta, William C. Chemical Communication: The Language of Pheromones. New York:
Scientific American Library, 1992.
Beroza, Morton (redaktör). Chemicals Controlling Insect Behavior. New York: Academic
Press, Inc., 1970.
Free, John B. Pheromones of Social Bees. New York: Comstock Publishing Associates, 1987.
Hamilton, Carole L. Chemistry in the Environment. San Francisco: W.H. Freeman and Company,
1973.
Miller, G. Tyler Jr. Living in the Environment: Principles, Connections, and Solutions.
Belmont: Wadsworth Publishing Company, 1996.
Shorey, H.H. Animal Communication by Pheromones. New York: Academic Press, Inc., 1976.
Stoddart, D. Michael. Mammalian Odours and Pheromones. London: Edward Arnold Publishers
Ltd., 1976.
|
